Korsvägen
Kompetensutveckling för lärare och förskollärare

För mycket fakta och för lite reflektion i SO

Kontakta Korsvägen

Ställ gärna frågor om fortbildning eller uppdragsutbildning här. Vi är också tacksamma för alla tips och idéer på innehåll till sidan!

När det behövs skickar vi din fråga vidare till rätt person inom Göteborgs universitet.

Kontaktformulär



captcha

Granskningen visar att eleverna allt för arbetar ofta ensidigt, med inriktning på faktakunskaper. Det saknas ofta tillräckliga möjligheter att träna på att analysera, reflektera och kritiskt granska information.

Resultat i korthet

Bristande återkoppling och reflektion
Lärarna ger oftare eleverna återkoppling på uppgiftsnivå (korrigera fel eller efterfråga mer information), än processnivå (förmågor eleven ska utveckla). Eleverna får sällan möjlighet att reflektera över sitt eget lärande, vilket är en variant av formativ bedömning som har visat sig ha en positiv effekt. Endast på var fjärde lektion observerades tydliga formativa bedömningar.

Varierande förutsättningar för eleverna att träna ämnesspecifika förmågor
På varannan granskad skola får eleverna inte tillräckligt goda förutsättningar att utveckla SO-ämnenas ämnesspecifika förmågor. På många skolor är arbetssätten till exempel inriktade på att låta elever jobba enskilt med uppgifter, trots att kunskapskraven samt forskning pekar på att samtal och dialog mellan elever och lärare är en av framgångsfaktorerna för att nå goda kunskapsresultat.

Arbetet med ämnesövergripande SO-undervisning kan förbättras
Enligt läroplanen ska lärare ge eleverna möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Rektorn är ytterst ansvarig för att det sker. Granskningen visar att nästan varannan skola behöver förbättra arbetet med ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena. Det vill säga, ge eleverna chansen att uppfatta att det de läser om inom olika områden och ämnen hänger ihop. Rektorerna ser ofta positivt på den sortens undervisning, men prioriterar den sällan i skolans arbete.

Kritiskt förhållningssätt saknas ofta
Källkritik är en del av de ämnesspecifika förmågorna och bör genomsyra SO-undervisningen. 18 av 25 granskade skolor behöver utveckla sitt arbete med det källkritiska perspektivet. Både lärare och elever kan ibland uppge att källkritik är något som redan tagits upp i något annat ämne. Risken är då stor att kritiskt förhållningssätt uppfattas som något som ”bockas av” i andra ämnen och därför inte behöver prioriteras i SO-ämnena.

Kollegialt lärande har positiva effekter
Skolor som visar på en bra och jämn kvalitet i SO-undervisningen har ofta lärare som samverkar med sina ämneskollegor. Intervjuer med rektorer och lärare visar att samverkan mellan SO-lärarna varierar stort. På några skolor finns en ämnesgrupp där lärarna tillsammans strukturerar och utvecklar undervisningen. På andra skolor sker diskussionerna mer informellt och samverkan sker spontant.

Samband mellan aktiva lärprocesser och ämnesbehöriga lärare
Lektionsobservationer visar att elever tenderar att ges bättre förutsättningar att utveckla ämnesspecifika förmågor när undervisningen domineras av elevaktiv helklassundervisning eller läraraktiv handledning. Det kan till exempel innebära att läraren ställer frågor som får eleverna att dra slutsatser och reflektera. Granskningen pekar på att ämnesbehörighet och aktiva lärprocesser tenderar att hänga samman.

Granskningen genomfördes vid 25 utvalda skolor i hela landet.
Sammanfattningen och den övergripande rapporten ”Undervisning i SO-ämnen”, kan laddas ned på:

www.skolinspektionen.se/granskning-so

För information
Johan Dahl, utredare, enheten för kvalitetsgranskning
Tel: 08-586 084 76, 076-129 73 76
E-post: johan.dahl@skolinspektionen.se